Vid ett tillfälle innan min DBS-operation skrev min neurolog ut
tabletter mot oro då jag skakade mer när jag blev stressad. Kollade
FASS på nätet, huvudvärk, dåsighet mm var bara några av
biverkningarna. Läste ett forum där andra skrivit om hur de upplevt
medicinen. ”Hmm.. jag ska nog inte äta de här tabletterna”,
tänkte jag. Jag tog aldrig ut medicinen.
Tänk vad mycket mediciner som skrivs ut till ingen nytta. Vilken
kostnad för samhället.
En promenad kan vara väldigt läkande? Ja, till och med på flera
sätt. Den ökar cirkulationen i kroppen mer eller mindre beroende på
hur du går, man kan gå sakta med små steg eller kraftfullt med
stora steg, du kan använda stavar.
Tidigare innan min hemska höftledsartros gick jag en promenad när
jag kände mig dyster eller stressad och det var som syre för
själen.
Tänk så många mediciner som skrivs ut onödan då man
istället skulle kunna bli rekommenderad en promenad och må mycket
bättre. Dessutom kan man upptäcka en del under promenaden, tex
vårens första tussilago, fåglar som bygger bon, skräp som någon
inte orkat bära hem. Man kanske möter någon man känner eller
någon obekant som ger bort ett leende. Det gäller ändå att ha
koll på fötterna, för det händer att det ligger en rykande färsk
hundbajs på gångbanan som en matte eller husse glömt att plocka
upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar