måndag 18 maj 2015

Ensamhet

Ensamheten kan vara skön ibland och hemsk jobbig andra stunder.

Att bara få vara sig själv med sig själv och göra det man får lust till. Ligga och sova länge kan vara guld värt för vissa. Jag ligger gärna och läser en stund, sen går jag upp och stretchar ,en timme, äter en god frukost och läser webbnyheterna. 
Ett par timmar går fort när man har trevligt sällskap, ja även med sig själv alltså. En lång promenad med mina egna tankar. Ingen som man behöver ta hänsyn till och kompromissa med om middagsmat, TV-program och åsikter. Ingen som ringer och stör mina tankar och göromål. Det kan vara så mysigt att bara vara med sig själv. 

Men, så finns det andra dagar då det är pest och pina att vara själv. Vissa helgdagar som julafton, nyårsafton eller påskafton känns inte roliga om man får sitta själv och äta, titta på TV eller gå en promenad. Då känns det som att alla tittar på en med medlidandets blick. Själv känns det som att man utstrålar en enorm aura av ensamhet. Man tittar på telefonen minst tio gånger och tror man har missat något telefonsamtal eller sms. Ja, vissa dagar känner man sig bortglömd av hela världen, inte ens någon försäljare ringer. Det är som att alla har bestämt tillsammans att de inte ska höra av sig. Timmarna sniglar sig fram och ens egna tankar är bara en plåga. Då kan det vara gott med lite tröstande godis. 
Dagen därpå kan vara helt underbar igen för man kanske kommer på att man faktiskt kan ringa någon själv istället för att bara vänta och så kanske man gör någon annans dag fantastisk.

Gässen flytta

av Dan Andersson
När de gamla såren heta tära,
när din kind är vätt av ensamhetens gråt,
när att leva är att stenar bära
och din sång är sorg som vilsna tranors låt,
gå och drick en fläkt av höstens vindar,
se med mig mot bleka blåa skyn!
Kom och stå med mig vid hagens grindar,
när de vilda gässen flyga över byn!

I ungdomen

av Gustaf Fröding
Det glittrar så gnistrande vackert, i ån,
det kvittrar så lustigt i furen.
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen.
Det sjunger och doftar och lyser och ler
från jorden och himlen och allt jag ser.

Det är, som om vinden ett budskap mig bär
om lyckliga dagar, som randas,
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär
i vem? — ack i allt, som andas.
Jag ville, att himlens och jordens allt
låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt.



En önskan

av Edith Södergran

Av hela vår soliga värld
önskar jag blott en trädgårdssoffa
där en katt solar sig...
Där skulle jag sitta
med ett brev i barmen,
ett enda litet brev.
Så ser min dröm ut...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar