Jag sökte sommarjobb i receptionen på Stadshotellet i Visby och fick jobbet. På de tiden var det väldigt lätt att få jobb.
Hade bokat nattfärjan från Nynäshamn till Visby. Det var mycket folk på båten och jag behövde sova eftersom jag skulle börja jobba kl 15 dagen efter. Jag trängde ner mig på golvet under ett bord som många andra för att sova men det blev inte mycket sova av. Var ganska stimmigt runt omkring mig.
Vid 7-tiden på morgonen var vi framme. Jag var väldigt trött när jag letade mig fram till huset och familjen jag skulle bo hos.
Strax före klockan tre anlände jag till stadshotellet. Där var det full fart och surrigt med personalbyte. Blev visad runt, fick hälsa på alla och introducerad i mitt nya jobb i receptionen. Plötsligt svimmar jag och hör någon prata med mig men jag slocknar igen.
Nästa gång jag vaknar är det i en ambulans, slocknar åter igen och vaknar på sjukhuset. En sköterska kommer och frågar vad jag heter. Jag hade absolut ingen aning om vem jag var eller var jag var. Hon sa bara lugnt. -Vänta någon minut, du kommer snart på det.
Känslan av att inte minnas något om vem jag var eller var jag var blev stressande. Tänk om jag inte någonsin skulle komma på det. Man har ju hört talas om folk som får minnesförlust men som tur var kom minnet tillbaka ganska fort.
Läkaren konstaterade att jag fått en kollaps eftersom jag inte sovit ordentligt och med allt nytt som hänt mig. Jag började alltså mitt nya jobb med att vara sjukskriven i tre veckor. Det skämdes jag över men kunde inte göra något åt.
Jag fick några härliga veckor på Gotland innan allvaret började. Sedan den sommaren har jag alltid älskat Gotland och dess natur, vilken underbar ö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar