Resan till Ljungarocken började rätt kyligt. Vi övernattade i Björnrike på vägen till Ljungaverk och där blåste det, regnade och var +7º.
Det blev i alla fall bättre. På fredagskvällen när festivalen började kom det lite regn men det finns ju varma tröjor, regnläder och stövlar som tur är. ”Ljungarocken” satt inte i vägen så att säga. Takida och Ulf Lundell höjde värmen några grader. Lundell har jag aldrig sett live tidigare. Han var riktigt bra, vilket ös det var på ”gubben”. För att inte tala om Smalare än Thord, coverband, jovisst men nu börjar vi snacka om publikvärmare.
På lördagskvällen var det sjukt mycket folk, vädret på topp och hemmabandet Stiftelsen drog igång. Vilken känsla det måste vara att stå på scenen i hembyn och lira så marken gungar av publiken. Jag glömmer det aldrig och det gör inte grabbarna i bandet heller, jag lovar.
Tjejer är ju tyvärr underrepresenterade bland festivalbanden men Heavy Tiger är ett band att lägga på minnet. Ser och hör er gärna fler gånger, tjejer.
Hoffmaestro lyckades få publiken att riktigt komma loss, vilket tryck och vilken kondis de må ha. Jag säger bara det, har ni inte sett dem live. Gör det!
Tack Ljungarocken för ett par fantastiska kvällar som jag lever länge på.
Välordnat och bra men för lite baja-major.
Ha det bra i hängmattan. Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar